Etikettarkiv: Göteborg

”Amfetaminet drev mig i personlig konkurs”

Det har varit inte minst mycket tankar denna veckan. Har gått en lång promenad i Slottskogen, badat och varit ute med båten på Kungsö och en del andra ställen. Det har varit en relativt händelserik vecka för mig men trots detta så saknar jag friheten att kunna göra vad jag vill framförallt på helgerna då mina vänner brukar höra av sig och vill hitta på saker. Kan inte ens ta en öl med mina vänner när jag bor här på stadsmissionen. Men sådan är reglerna och tro mig jag har sjukt svårt att anpassa mig efter dom alltså, även om jag måste. Jag befinner mig i en enorm kris för tillfället. Förutom att amfetaminet drivit mig i personlig konkurs och att jag inte får ut mer än 500 kr i veckan av förvaltaren så har jag också sjukt svårt att få tag på ett jobb och öka dom inkomsterna då jag för tillfället saknar eller har indraget körkort vilket nästan alla jobb kräver idag. Allt tar sådan tid och jag börjat tröttna på att vänta på saker och ting. Detta har bidragit till att jag börjat känna mig kraftigt deprimerad och samtidigt väldigt isolerad ifrån omvärlden då jag aldrig har utrymme eller ekonomi till att kunna träffa eller hitta på saker med mina vänner. Amfetamin är en drog jag alltid fastnat väldigt starkt vid eftersom den fick mig att känna mig väldigt stark och lycklig i kombination med mycket energi då jag i vanliga fall ofta kände mig väldigt trött och hade svårt att orka med saker och ting. Men den har också förstört mitt liv.

Annonser

Tvingas till ett liv jag inte vill leva

Tjenare allihopa! Idag är jag i Slottskogen och promenerar och funderar lite över hur jag egentligen vill ha mitt liv. Och så som de ser ut nu på stadsmissionen i Göteborg så funkar de helt enkelt inte. Jag tvingas till att leva ett liv jag inte vill leva. Det är ständiga drog och alkotester och man kan inte komma och gå som man vill och aldrig kunna delta i ens vänners evenemang. Det känns som man sitter av ett fängelsestraff och eftersom jag inte är kriminell så känns detta helt fel för mig. Det känns inte bara fel utan jag plågas av detta alltså. Det här är inte hur jag vill leva. Jag är en nattmänniska också dessutom och jag vill inte ha massa folk som kontrollerar en och sätter käppar i hjulet för mig hela tiden. Vad jag gör och inte gör de har ingen annan en jag själv med att göra.

”Stadsmissionen i Göteborg ber om ursäkt via Twitter”

Stadsmissionen i Göteborg ber nu om ursäkt via Twitter och hänvisar till de regelverk dom måste följa i avtal med staden och berättar också vidare att dom håller på att utveckla ”bostad först” för att sånt här inte skall kunna ske i en sådan form eller typ av boende. Och jag tycker faktiskt de var rätt bra skrivet av stadsmissionen, de visar ju på att dom någonstans bryr sig och jobbar på saken men hur som helst så är de ju något som inte stämmer med dagens regelverk då eftersom de här ändå kunde ske och då tycker jag man får se över dom reglerna snarat så något sånt här slipper att drabba någon annan i framtiden. För missbrukare kan faktiskt återfalla och de tycker jag man borde ha en bättre plan och beredskap för istället för att slänga ut dem på gatan. Det är min uppfattning på de hela.

”Fullkomligt värdelöst hanterat av stadsmissionen i Göteborg”

Att missbrukare kan återfalla borde väl inte minst stadsmissionen i Göteborg veta om, men för bara några veckor sedan råkade jag återfalla och jag blev inte bara vänd ryggen, dom kastade ut mig på gatan, fick inte ens vistas i lägenheten. Och detta pågick i nästan en vecka, tills det att jag var ren. Förutom att de var kallt ute så fanns de ingenstans för mig att ta vägen dom här dagarna och de försökte jag tydligt att påpeka. De ända stadsmissionen kunde göra för mig var att hänvisa mig till socialjouren där jag satt i nästan 4 timmar för att få ett avslag på grund av att jag inte kunde beviljas dubbla boenden. Detta borde stadsmissionen redan i förväg vetat om precis som att en sådan här situation faktiskt kan uppstå ”framförallt” med tanke på att man faktiskt jobbar med missbrukare men dom var totalt oförberedda alltså. Efter detta planerar jag nu att lämna stadsmissionen i Göteborg. För en sådan här situation skall inte kunna uppstå.

”Årets kanske hittills varmaste dag på ute på Näset i Göteborg”

Nämen hallå! Kanske årets varmaste dag, idag är jag ute på Näset och ligger ute på bryggan nere vid Rörvik och redan vid 11-tiden idag mäter jag 26 grader i skuggan, betydligt mycket kallare i havet. Kanske bara drygt hälften av de. Fortfarande något för kallt för att bada helt enkelt. ”Enligt mig” Dom håller för tillfället på att bygga en vågbrytare där ute och vill därför varna folk att hålla uppsikt efter spikar som fortfarande sticker upp ifrån bryggan som gör väldigt ont att trampa på. Vilket jag själv kan intyga som råkade trampa på en. Utöver de önskar jag alla en fortsatt bra start på denna soliga vecka!.

”Objuden gäst på besök!”

När jag vaknade en morgon här i veckan så hade jag besök av en liten ovälkommen gäst som surrade längs gardinen. Nämligen en större modell geting. Först slappar jag till drottningjäveln så den hamnar på golvet, sen går jag ner på knä och läser upp domen, sen börjar arbetet. ”Hue Huea Huwei Huea Huweii och kontrollerar, en till då ”HUAH!” Så ja!.

”Då har jag flyttat in till min nya lägenhet på Stigbergsliden i Göteborg”

Hej allihopa! Hoppas alla mår kanon! Ja nu har jag flyttat in till min nya lägenhet på stadsmissionen i Göteborg på Stigbergsliden. Och jag tycker den är ganska fin faktiskt, den var faktiskt lite större än vad jag trodde. Den räcker helt klart för mig. Igentligen skulle jag bara fått ett litet rum på framsidan men eftersom jag skött mig och hållit mig drogfri såpass länge nu så fick jag en lägenhet direkt på baksidan nu då istället så de är jag glad för. Nu ligger väl min högsta prioritet att försöka hålla mig ren så jag får tillbaka mina körkort och mitt jobb i första hand för då löser väl sig de mesta andra också förhoppningsvis tänker jag!. Här kommer lite bilder på lägenheten!

”Känner mig klar på Ingsered och är redo att flytta tillbaka till Göteborg”

Nu har jag varit på Ingsered i Hällingsjö sedan oktober månad förra året och har endast haft ett återfall på kokain, alkohol och amfetamin och de tog jag i slutet på december månad och efter de faktiskt varit helt ren förutom bensodiazepiner som jag har förskrivet av min läkare då. Så börjar känna mig ganska så klar här faktiskt på Ingseredshemmet då suget nu sjunkit till en sådan nivå att jag nu känner mig mogen att kunna flytta närmare stan igen utan att riskera att återfalla direkt liksom. Jag har redan ansökt om en plats på statsmissionen i Göteborg men fått avslag på grund av mina mediciner så väntar på ytterligare svar från ett antal till ställen som mitt socialkontor har kontrakt med. Hoppas på svar redan i mitten på nästa vecka.

”Blir psykiskt skadad av de här stället!”

Ingsered är helt enkelt inte ett boende som passar mina behov. Dom skriver bara upp en på saker och ting som städning, disk, tork osv utan att fråga en innan och så känner man hela tiden något slags ansvar för att de här skall bli gjort samtidigt som man mår psykiskt dåligt och sedan UP då två gånger i veckan och blåsa hela jävla tiden alltså, och så fort man vart iväg på handelsresa ska allt genomsökas. Nej, ge fan i mina grejer liksom!. Det är inte rättvist. ”Alltså jag har fan tillräckligt med mig själv alltså!” Och som att de inte räckte så tog dom ifrån mig mitt målarbord idag och samtidigt förväntar dom säg då liksom att jag skall stanna kvar. Men snälla du de ju för fan de ända jag har!. Jag håller alltså på att bli psykiskt skadad av de här stället, man är totalt isolerad från omvärlden och kan aldrig hitta på något med sina vänner. Jag har bestämt mig för att skriva ut mig och lämna de här stället senast inom en vecka.

”Drogfri över två månader!”

Godmorgon!

”Ja nu rusar motorerna på Landvetter igen!” Ah håll nu i kopparna så inte samma tabbe händer ”Ah nu är de för sent!” Jag är ju på behandlingshem nu som vissa kanske vet och jag passade faktiskt på att ta den här häftiga bilden med fullmånen i bakgrunden nu imorse. De ju ”supermåne” nu! Hehe! Jo de så att nu i torsdags så firade jag nämligen två månaders drogfrihet och det hela börjar väl faktiskt kännas lite ”lite” bättre nu. Yeah ”pretty good shape out there, i feel good about this man!” .Tror faktiskt de är de sociala livet jag saknar mest bara men jag måste ju göra de här så jag får tillbaka körkortet någon gång. Jag hoppas faktiskt få tillbaka de redan inom 3 månader om allting går enligt planerat men jag vet fortfarande inte säkert om tiden men de ju som sagt bara indraget som läget är nu. Hoppas alla ni mår bra mina vänner, jag saknar er och ha nu en fortsatt riktig kanonvecka allihopa!.