Etikettarkiv: Drogfrihet

”Alla dagar ser exakt likadana ut här ute!”

Det är detta som får mig att känna mig uttråkad och att jag vill åka härifrån, personalen här på Ingsered är fullständigt kanon på alla sätt och vis, maten är bra, miljön är helt oslagbar men de räcker tyvärr inte för mig. Jag vill ha lite äventyr på dagarna. Jag saknar mina vänner och behöver en bostad i Göteborg, så enkelt är det. Därför har jag valt att lämna Ingsered inom kort. Och händer de ingenting snart så är risken stor att jag väljer att åka tillbaka till mitt gamla boende som jag tänker ta upp på mötet med min socialhandläggare nu på onsdag. Helst av allt vill jag ju naturligtvis inte återfalla eftersom jag nu ändå kommit såpass långt som jag nu gjort. Men de en väldigt jobbig situation man sitter i och jag vet inte riktigt själv hur jag skall hantera den om jag skall vara helt ärlig.

Annonser

”Drar iväg en tändsticka och sätter fart på ljus nummer två!”

Då är vi alltså inne i andra advent här nu då, jag drar iväg en tändsticka och sätter fart på ljus nummer två trots att tomtarna där ute än så länge verkar vara relativt få. Kastar på lite ved där också.. husen står vita om taken och endast tomten är vaken.. En riktigt god Godeftermiddag allihopa! Hur fan känns de? 🙂 Jag hoppas alla fått en riktigt bra start mot julen! Förövrigt kan jag meddela att de fullkomlig snöstorm här ute just nu runt Hällingsjö området.

Jag mår väl inte riktigt på topp än alltså men de kommer väl. ”Hold on!” som ”Nano” sade. Frågan är bara hur länge man blir kvar här alltså. Jag kan iallafall meddela att jag är fortsatt ”clean” och ännu inte återfallit och nu är jag väl uppe i snart två och en halv månad närmare bestämt. ”Jag behöver ju inte knarka längre” går ju bara in i medicinrummet så får ju jag mitt tjack då va! Ha nu alla en fortsatt trevlig söndag och ta nu hand om er allihopa!

”Bra ställe för den som vill bli drogfri!”

Idag fick jag besök igen både från Sverige och England. Mamma var här med en vän från Storbritannien och vi gick en promenad och jag måste faktiskt säga att ingsered i säg är ju väldigt vacker plats alltså, de ligger ju benäget med utsikt över hela Västra Ingsjön och idag var nog en av dom finaste dagarna som jag upplevt på länge. Totalt stiltje över hela sjön alltså.

Funderar lite på hur länge jag blir kvar här men det kan ju vara bra att vänta ett tag tills man får tillbaka körkortet iallafall. För de ju en till sak som är positiv här och de ju de att man tänder ju inte på här liksom. För det första så ligger de benäget på ett sådant sätt att de ganska svårt att överhuvudtaget komma över något här och dessutom är de bara folk som vill åt samma håll alltså.

Och det är ju att bli drogfria. Alla som söker hit och bor här har tröttnat på drogerna känns de som. Ingen snackar ens om de, det är lite tabu känns de som. Så det här stället är nog ett ganska ultimat ställe för den som vill ifrån drogerna. Det är också ganska hårda regler när de gäller eventuella återfall och så och dom som väl återfaller dom åker nästan direkt alltså. En sak som jag tror är ett måste bara de är viljan. För har man inte viljan då är de mer eller mindre kört ändå. Jag fick nog min vilja ifrån NA tror jag. Men de ju olika från person till person. Det är iallafall lite såhär som jag upplevt ingsered hitills iallafall.

”Håller fast vid min åsikt!”

Hej allihopa!.

Jo det var så att igår var jag väldigt dålig, alltså nästan självmordsbenägen och idag mår jag dunder alltså!. Konstigt men så är de, ”Life is a rollercoaster” som någon sjöng på den ”Lugna favoriter”. Iallafall och i med detta drog jag iväg ett inlägg om just det här med läkarna och jag fick faktiskt en del reaktioner från detta. Det handlade iallafall om att jag tycker alltså att läkarna idag är alldeles för veka när de gäller att skriva ut mediciner i det här landet ”om man har en tidigare missbruksproblematik bakom sig” och den åsikten håller jag fast vid. Vissa menade liksom på att skriva ut narkotikaklassade mediciner till fd missbrukare är helt fel men jag tycker inte de. För har man exempelvis en borderline diagnos som jag har och samtidigt nyligen avslutat ett 15 år gammalt missbruk och får sådana ångest-attacker att man nästan håller på att sprängas inombords även om man håller på och tränar osv då kanske man faktiskt behöver något starkare ångestdämpande vid behov om man ändå tagit de steget att frivilligt flyttat ut till ett behandlingshem långt ifrån alltså ”This ain’t the big city” där ordinationen är kontrollerad av personal och där man samtidigt vill komma ifrån sitt missbruk. Det är min åsikt alltså. Tycker inte det är fel någonstans. Jag är ledsen men jag tycker faktiskt inte de.

”Tala inte om för mig vad jag skall göra!”

Säger åt mig att jag ska ha ett nytt LVM när de ända dom gör är att slänga tusenlappar på kokain och rouletten för att sedan glida in på toan och gå ner med näsan "Och låta han gå som ett strykjärn över isen SÄGER JAG!" Titta på mig när jag pratar med er!" GLO inte på mig! Titta på mig mig när jag pratar me dig "ja sa""GLOoo inte på maj!"… titta på mig när jag pratar med dig, glooooo inte på mig… Alltså jag har förlorat kontakten med hela min familj , körkort, jobb! min lägenhet är borta! min storebror, alla pengar, allting för helvete!" Jag har inte ett skit kvar att leva för! Personlig konkurs alltså! Så sitter ni där och skrattar bort mig va!. Tala inte om mig för mig att jag skall ha ett nytt LVM när ni själva av ren tur lyckats glida på en jävla räkmacka med majonnäs och ägg från frigående sånna "höns!" inga myndigheter, inga stickprover eller någonting på er! Glöm inte att ta ut sedlarna åur torktumlaren sedan när maskinen snurrat klart! Ge den 20 min din jävel! Ni bara fullkomligt sög ut tmig till personlig konkurs! Sen var jag inte vatten värd! Hör ni va jag säger för helvete! Ställde upp med taxipengar , öl och hela jävla skiten så sitter ni där och fullkomligt skrattar bort mig, åk ner och ta en jävla chablis på Vasa med er för helvete! Jag lever på knappt 60 kronor per dag och röker en Prince om dagen liksom! Det är inte jag som glider på en räkmacka! Jag får inte en spänn av mina föräldrar som alla ni verkar tro. Inte en spänn alltså! Och de är för att dom har empati, älskar mig och vill rädda mig ur detta helvetet eftersom jag inte kan hantera mitt missbruk längre! Dom vill inte betala mitt knark vilket är helt rätt! Och jag "fattar" och förstår detta. Men ibland "Ibland" står man inte ut liksom och drogerna får en att tänka annorlunda. Jag älskar dom nått så in i helvete även om jag kanske har svårt att visa de ibland. Men jag klarar inte den här abstinensen länge till! Har sådan abstinens att de liksom, lever nog inte speciellt länge till alltså. Måste ha mer men pengarna är slut! Jag är körd! Personlig konkurs, fullständigt alltså. "Wasted!"

”Får förhoppningsvis tillbaka körkortet snart!”

Ja då har jag varit ren i drygt tre veckor nu då och de känns bra men de som känns allra bäst tycker jag är att man hittat ett annat sätt att utsöndra endorfiner på och de är via min gamla sport ”badminton” plus att man slipper dom här sjukt jobbiga långdragna avtändningarna som jag fick av amfetaminet. Något som också är kul är att man snart får tillbaka körkortet också. För det är en oerhörd frihet de också!. Framförallt om man hatar att åka komunalt. 

”Klarade mitt andra prov på raken idag!”

Idag var jag och lämnade prov och det var negativt för andra veckan i rad nu så de känns  riktigt kul faktiskt. Känns som man äntligen hamnat på rätt spår och har även fått lite positiva nyheter från Transportstyrelsen angående mitt indragna körkort som jag eventuellt kommer att få tillbaka något tidigare än väntat. Så de känner jag mig glad över!

”Aldrig trodde jag man kunde må såhär bra utan droger!”

Förra gången orkade jag 15 min, idag körde jag hela 45 min med pappa. Alltså en tredubbling från efter jag slutat med amfetaminet. Känns kul att man börjar få tillbaka orken. Badminton är fantastiskt kul alltså. ”Fan aldrig trodde ja man kunde må såhär gött utan att ta till droger!”

”Kul att man kan känna sig glad för första gången utan att ta till droger”

En avtändning kan ju naturligtvis vara väldigt jobbig men klarar man att stå ut den så kommer man sakta men säkert att börja att må bättre och så orkar man mycket mer för varje dag som går och allting känns bara mycket enklare. Jag tror en bra sak är att börja träna lite också de har jag gjort och jag tror de hjälper framförallt psykiskt men också även fysiskt om man får igång en rutin på det. Tror rutiner är väldigt viktigt om man ska hålla sig drogfri nämligen.