Etikettarkiv: Droger

”Orkar ingenting utan amfetaminet”

Den största anledningen till att jag tagit amfetaminet regelbundet tidigare har nog varit lite med min trötthet att göra. När jag inte har de. Känner jag mig svag, trött och orkeslös och ofta i samband med ångest. När jag är går på de känner jag mig stark och livskraftig, jag får en ökad sinnesförmåga, kan ”fokusera” på saker och ting och börjar samtidigt känna mig allt mer euforisk. En känsla jag gillar. Jag känner mig tillfreds på de helt enkelt. Och de nog också de som gjort att de nästan blivit lite som ett handikapp för mig också alltså. Att sluta med de.

Follow Us
Blogkeen Bloglovin

Gör sällskap med 40 741 andra följare

Annonser

”Världens förkylning”

Vad har hänt i stan de senaste dygnet då. Kvinna nedslagen efter att ha larmat om en misstänkt mordbrand, misstänkt mordförsök i Björkekärr och SD vill att Göteborg utmanar svensk lag angående inkommande IS-terrorister. Lite roligt faktiskt eftersom jag också råkade läsa idag också att IS faktiskt precis har besegrat’s i landet Syrien. Godmorgon! Ja de så att jag har åkt på en ordentlig förkylning tidigare i veckan här, det börjar bli något bättre men idag skall jag nog ta de lite lugnare också tänkte jag. Var uppe och åt grötfrukost precis och de betydligt varmare idag, de har precis växt in ett högtryck över Västsverige även om de tillfälligt och man börjar närma sig tvåsiffrigt. I slutet på förra veckan hade jag också de här mötet med bland annat min socialhandläggare osv och jag har sagt de att jag tänker inte flytta riktigt än. För de har inte lagt’s fram ett enda riktigt förslag för mig än trots att jag förklarat tidigare att om man kunde se över möjligheterna med t.ex Nämndemansgården osv men problemet är att dom har liksom inga kontrakt med dom va satt antingen så får jag vänta tills det dyker upp något annat vettigt eller så får jag helt enkelt ställa mig i kö till Nämndemansgården så får föräldrarna betala den behandlingen privat och de känns heller inte riktigt okej, hur som helst så hoppas jag att jag kommer till en lösning snart iallafall. Ha nu alla en fortsatt bra helg och ta hand om er allihopa!.

Andreas Douglas Rörqvist Näset

Gör sällskap med 40 741 andra följare

”Har fått provsvaren ifrån dom tre första drogtesterna”

Igår var jag hos min nya psykolog och varför jag valde att gå dit de vet jag inte riktigt själv faktiskt eftersom de aldrig funkat innan liksom, haha! Men hur som helst så åkte jag dit iallafall och fick dra historien en gång till då och de som var positivt den här gången var väl de att de kändes som han lyssnade på en och gick på lite tillskillnad ifrån dom andra som inte hade en åsikt om någonting överhuvudtaget kändes de som utan bara satt tyst och avslutade bara med att jag skulle försöka sluta knarka liksom. Men hallå kände jag bara, de vet man ju inte redan liksom. Haha!. Du de tar mig 30 min att åka fram och tillbaka dit alltså och även om de kort resväg så orkar jag inte kasta bort den tiden på en massa psykologer som inte kan ge mig någon vägledning överhuvudtaget utan som bara sitter liksom och håller med och typ. ”ah mm ah mm” Själva grundproblemet är väl att psykologerna men även läkarna skulle jag säga på stans beroendemottagningar har en sådan kraftig rotation att man aldrig liksom hinner lära känna någon av dom riktigt. Men han jag träffade igår var nog ändå en av dom bästa hittills iallafall så de kändes bra faktiskt. Jag passade även på att lämna mitt fjärde prov igår och vad svaret blir på de, det vet jag inte riktigt än men de viktigaste är väl att man kommer igång bara känns de som. Dom tre föregående proven har jag nu fått svar på och det första var positivt på heroin, amfetamin och cannabis medans prov nummer två gav utslag på bara amfetamin och cannabis och slutligen då prov nummer tre från förr förra veckan då bara gav utslag på cannabis men i höga nivåer enligt psykologen. Han sade ”Du har rökt på en ganska så ordentligt här kan jag se” javisst sa ja, de har väl blivit en och annan gås svarade jag då. Och så sa han ”Det går nog inte att komma så mycket högre” på vad då sa jag ”THC nivån” svarade han då. Jovisst jag har väl rökt en del sa jag. ”Men som tur är inget annat som sagt”. Så de känns som de går åt rätt håll iallafall och de positivt.

Follow on Bloglovin

”Mår betydligt bättre idag”

Efter att ha sovit några dygn och ha börjat ta mina mediciner igen så vaknade jag upp idag nu för första gången på månader och känner mig äntligen som en ny människa igen och börjar få lite hopp om livet Igen. Det känns fantastiskt bra med tanke på vilken depression jag varit inne i framförallt dom senaste månaderna. Jag äter idag Buspiron, Aripiprazole, Quentiapin och Propavan. Vilket är ångestdämpande, antipsykotiskt och sömngivande mediciner mot framförallt behandling av borderline. Och jag har alltid kompenserat mina fall med amfetamin för att dels först kunna orka med vardagen, trötthet och ångesten för att sedan röka heroin och hasch för att kunna ha något att landa på och därigenom klara av att sova igen. Det är ingen vidare hälsosam landningsbana direkt kanske. Det var inte speciellt längesedan jag överdoserade, kollapsade och helt enkelt svimmade av mitt på gatan efter att ha rökt några bloss för mycket då jag varken kunde röra eller resa mig upp på flera minuter. Det var iskallt ute den kvällen så de ända jag hade i huvudet då det var att till varje pris undvika att riskera att somna även om jag visste att känseln var borta. För då hade jag inte levt idag. Efter några minuter lyckades jag till slut att resa mig upp och gå den sista biten fram till lägenheten. Då svimmade jag av en sista gång precis efter att ha tagit mig innanför dörren. Där vaknade jag sedan en halvtimma senare mitt på golvet och kunde till slut resa mig upp och lyckades sedan återhämta mig igen. Det var något jag helst inte vill uppleva igen. Jag har haft sådan tur får man ändå säga alltså. Nu gäller de bara att detta håller och att jag är mer noga att ta medicinerna så jag slipper självmedicinera något mer framöver förhoppningsvis. Äntligen kanske jag har en chans att ta mig ur de här. Det känns bra!.

Follow on Bloglovin

”Har väl fått lite separationsångest”

Godmorgon! Igår var jag och pappa i Skatås och gick en runda och passade på och äta lite innan på cafeterian. Våren har anlänt och man kan äntligen röra på sig lite utan att behöva frysa häcken av sig. Två vänner som jag lärt känna på boendet har nu precis lämnat. Dom ska väl precis som jag vidare till nya ställen och kämpa med sin drogfrihet. Så man känner väl säg lite ensam här på boendet nu antar jag. Haha! man får nästan lite separationsångest. Förövrigt har jag städat mitt kök och lagat en propp som jag fått i handfatet. Jag har nu försökt få tag i min socialhandläggare i över en veckas tid nu men fortfarande utan resultat. Jag hade tänkt presentera de här förslaget om Nämndemansgården nämligen och hoppas väl på att hon köper de men man vet ju aldrig i förväg. Jag önskade jag kunde säga att allting var bra men det är de tyvärr inte eftersom de inte händer någonting, jag mår inte bra av de här alls alltså och jag är så orolig för framtiden. Jag kan bara inte hjälpa de.

”Har tagit beslut om att flytta till Nämndemansgården”

Jag har väl funderat mycket kring hur jag skall ta mig ur den här ”rävsaxen” eller vad man ska kalla de men har också fått ett erbjudande av min familj. Och det är behandlingshemmet Nämndemansgården som ligger benäget i området Blentarp i Sjöbo kommun i Skåne som också har tolvstegsprogrammet. Och detta har varit ett svårt beslut att ta men har nu verkligen bestämt mig för att ta det. Jag behöver nog verkligen all hjälp jag kan få om jag nu ska lyckas ta mig ur de här och någon gång kunna återgå till ett normalt liv med körkort och arbete igen. Så de känns ganska bra allting och är hyfsat nöjd med beslutet faktiskt. Önska mig gärna lycka till. Kram på er allihopa!.

”Blev så frustrerad och var tvungen att ta ut min ilska på någon”

Skall jag vara helt ärlig så vill jag inte ens ha en fosterfamilj, jag sa de för att jag mådde så sjukt dåligt när jag skrev de i föregående inlägg, så de var orättvist. Mina föräldrar gör väl de dom kan för mig. Men jag orkar helt enkelt inte mer. Jag vill inte leva längre i det här utan vill vidare, och när jag inte kommer någon vart så blir jag förbannad och tog ut de felaktigt på mina närmaste och de var inte meningen. Förlåt.

”Känner mig oförmögen att ta mig ur drogerna på egen hand”

Jag borde ju flytta till ett drogfritt boende men problemet är bara att jag har inget ork kvar till att göra de längre. Jag är fullständigt slutkörd psykiskt på alla plan, behöver en lägenhet omedelbart. Har ingen lust att bo bland en massa psykotiska människor som bara sitter och pratar med sig själva och som ibland hoppar på en helt utan anledning. Är så himla trött på detta!. Jag vill komma ur hela de här systemet, att sluta knarka om jag skulle fått en lägenhet hade inte varit några problem eftersom jag då hade jag sluppit allt detta. Framförallt så slipper jag att gå ensam hela tiden, för de är de som gör en lätt uttråkad och triggar drogsuget tror jag. Hade jag haft en lägenhet i stan hade jag kunnat hälsa på och träffa mina vänner på ett helt annat sätt. Men fortsätter de som de gör nu så lever jag nog inte särskilt länge till eftersom jag redan känner att min kropp inte klarar av så särskilt mycket mer. Att sitta fast i en sådan här, vad ska vi säga ”Rävsax” och samtidigt känna sig oförmögen att ta sig ur de gör ju att de hela tiden dyker upp tankar på om man egentligen vill fortsätta jordevandringen och istället ta sitt liv.

”Måste kanske flytta till ett drogfritt boende för att klara att hålla mig ren”

Det har varit mycket upp och ned de senaste. Och jag vet ärlig talat inte om jag klarar att hålla mig ren här utan kanske måste flytta till ett rent boende ett halvår för att lyckas. Så fort jag blir ren kan jag ju påbörja en 6 månaders period och jag tror faktiskt ärlig talat inte jag klarar de där jag bor nu eftersom de är tillåtet att droga. Hade möte idag med min socialsekreterare och hon skulle kolla upp möjligheterna för de så fort som möjligt.

”Det går så många myter kring denna drogen!”

Jag har missbrukat framförallt amfetamin i cirka 8 år och de också den drogen jag har absolut svårast att lägga av med. Och det förvånar mig lite faktiskt hur vissa ens kan påstå att detta är en drog som inte skulle vara beroendeframkallande. År 2012 förlorade jag min 27 åriga storebrorsa i Chalmers studentbrand på Guldheden. Jag började ta amfetamin för att dränka min ångest men också framförallt för att jag skulle orka med allt kaoset som följde. Jag tog först bara på helgerna men efter ett tag kunde jag helt enkelt inte hålla de till helgerna längre. Jag är uppvuxen på Näset i Göteborg och bodde kvar där ganska länge faktiskt tills jag senare fick en ny två:a på Bäckegatan 20 på Masthugget i GBG av min pappa. Men de dröjde nog inte längre en ett år fram tills jag fick mitt första LVM efter en överdos på heroin, kokain och amfetamin samtidigt. Jag vaknade upp på Sahlgrenska fullt med slangar i kroppen och efter ett flertalet överdoser fattade inte riktigt själv vad som hade hänt. Under mitt sen pågående LVM sålde han lägenheten eftersom jag höll på att dö där. Jag missbrukade 2-3 gram amfetamin dagligen och fungerade inte alls utan de. En annan myt som också går är ju också lite att vissa hävdar att de inte skulle existera någon avtändning på amfetamin. Nähe ok!. Hur fan kom de sig då att jag började skära mig i armarna när jag fick slut på skiten! Det är en sådan okunskap när de gäller den drogen alltså så de helt ofattbart. Amfetaminet tog hela min lägenhet, mitt körkort, mitt jobb, alla pengar jag ärvt. Allt är borta. Kallar man inte de för ett beroende är man ju dum i huvudet. Jag pantade till och med min iPad för att kunna köpa mer tjack när pengarna var slut. Jag orkade ingenting utan de. Det helt sjukt alltså. Så när jag sedan kom ut från mitt LVM var jag först helt bostadslös, har sedan dess pendlat runt på 7-8 olika boenden men inget har funkat. Jag har fortfarande jättesvårt att lägga av alltså och har inte förens först nu vart ren ett tag. Men alkoholisterna är jobbigast, midsommar liksom, sillen vet du huhu ”Vad blääääser de för vind ida? BRÄNNVINNN!!. Så vart den vänt upp och ned! Så kommer nästa vers liksom så börjas de igen då va så är dom inne i hela systemet. Men folk får naturligtvis tycka vad dom vill om denna drogen men för mig medförde den ett rent helvete och de har den gjort förhoppningsvis för sista gången nu om jag lyckas fortsätta hålla mig ifrån den i framtiden.