Etikettarkiv: Andreas

Bohuslän, Sweden – Andreas Rörqvist

Art - Andreas Rörqvist

Annonser

”Stadsmissionens regelverk strider mot min natur och mitt sätt att leva”

Jag har ju bott här nu i, ah vad kan de vara, 12 veckor kanske om man räknar med den veckan då jag hamnade på gatan då stadsmissonen i Göteborg helt enkelt kastade ut mig då dom inte tyckte jag var värd bättre eftersom jag hade vart på tjacket igen! tagit ett återfall helt enkelt. Stadsmissonen försökte ju vilja tona ner de hela till ett bättre ord, nämligen ”tillfälligt avvisad” men för mig var de ju för fan samma sak som att bli utkastad alltså. Fullständig katastrof med andra ord eftersom familjen dessutom alltid vänder en ryggen då jag tar återfallen. Man är inte värd någonting alltså! Jag håller ju med om att amfetaminet förstört stora delar av mitt liv men man kan ju inte utsätta en människa för ytterligare risker och skador genom att bestraffa en människa med icke tak över huvudet liksom. Där går gränsen alltså. Och grejen är den att skall jag vara helt ärlig så vill jag faktiskt inte leva ett helt drogfritt liv utan alkohol eller någonting för jag kan inte riktigt känna glädje eller uppskatta saker och ting utan de. Jag har oerhört svårt med de alltså. Det är för mycket i huvudet och ingenting hjälper alltså. Och när jag tar detta med min kontaktman här då ringer ju hon min socialhandläggare och berättar de att Andreas vill flytta härifrån till ett lågtröskelboende där han kan dricka alkohol. Alltså jag tycker man kan uttrycka de på ett lite annorlunda sätt. Inte, alltså de ungefär som att säga att Andreas vill till ett boende med gångavstånd till systemet. Klart de blir avslag!. Jag vill lära mig att leva ett liv utan narkotika men ändå att kunna ta några öl med mina vänner en fredagkväll. Det vill alla!.Och det kan jag!. Tror min enda räddning kan vara ett gymkort någonstans alltså. Körkortet har dom ju dragit trots att jag aldrig ens kört eller vart påträffad narkotikapåverkad i trafiken. Jag måste vandra ner til Nordhemskliniken och börja köra proverna där också. Annars får jag aldrig tillbaka kortet alltså. Jävla rävsax man hamnat i alltså. När skall de ta slut!.

Västra Ingsjön, Hällingsjö

Västra Ingsjön ligger benäget i Hällingsjö en bit utanför Göteborg och är nog en av dom vackraste platserna som iallafall jag vet om här i Sverige. Jag bodde på Ingseredshemmet i cirka 8 månader som ligger precis intill den här sjön där jag behandlades för mitt drogmissbruk. Så det här är en målning jag gjort med sjön som motiv bakom en fantastisk solnedgång i akryl på A3 papper. Hoppas ni tycker om den!.

Västra Ingsjön Andreas Rörqvist Hällingsjö

 

”Då har jag flyttat in till min nya lägenhet på Stigbergsliden i Göteborg”

Hej allihopa! Hoppas alla mår kanon! Ja nu har jag flyttat in till min nya lägenhet på stadsmissionen i Göteborg på Stigbergsliden. Och jag tycker den är ganska fin faktiskt, den var faktiskt lite större än vad jag trodde. Den räcker helt klart för mig. Igentligen skulle jag bara fått ett litet rum på framsidan men eftersom jag skött mig och hållit mig drogfri såpass länge nu så fick jag en lägenhet direkt på baksidan nu då istället så de är jag glad för. Nu ligger väl min högsta prioritet att försöka hålla mig ren så jag får tillbaka mina körkort och mitt jobb i första hand för då löser väl sig de mesta andra också förhoppningsvis tänker jag!. Här kommer lite bilder på lägenheten!

”Har ingen livsglädje kvar överhuvudtaget”

Jag lever på femtonhundra kronor i månaden och de räcker knappt till cigaretter, har aldrig utrymme till att träffa mina vänner, att delta i evenemang eller hitta på någonting överhuvudtaget med mina kompisar, jag är trött och deprimerad av att bo på olika institutioner där varje dag ser exakt likadan ut och hela tiden få sin integritet kränkt av personal med ständiga urinprov, tidiga väckningar på mornarna och att känna sig ständigt konstant övervakad av både personal och socialtjänst att jag nu funderar på om jag helt enkelt skall ta mitt liv. Jag önskar att de på något sätt skulle kunna vända men jag har vart dålig i femton år nu och har nu gett upp allt hopp för både mig själv och min framtid. De inget liv de här!

Leonardo DiCaprio 1998

Hittade denna gamla porträttmålningen på Leonardo DiCaprio som jag gjorde den 6/1 år 1998 då jag var 12 år gammal.

”Drogfri över två månader!”

Godmorgon!

”Ja nu rusar motorerna på Landvetter igen!” Ah håll nu i kopparna så inte samma tabbe händer ”Ah nu är de för sent!” Jag är ju på behandlingshem nu som vissa kanske vet och jag passade faktiskt på att ta den här häftiga bilden med fullmånen i bakgrunden nu imorse. De ju ”supermåne” nu! Hehe! Jo de så att nu i torsdags så firade jag nämligen två månaders drogfrihet och det hela börjar väl faktiskt kännas lite ”lite” bättre nu. Yeah ”pretty good shape out there, i feel good about this man!” .Tror faktiskt de är de sociala livet jag saknar mest bara men jag måste ju göra de här så jag får tillbaka körkortet någon gång. Jag hoppas faktiskt få tillbaka de redan inom 3 månader om allting går enligt planerat men jag vet fortfarande inte säkert om tiden men de ju som sagt bara indraget som läget är nu. Hoppas alla ni mår bra mina vänner, jag saknar er och ha nu en fortsatt riktig kanonvecka allihopa!.

”Besök av god vän idag”

Idag fick jag besök av en barndomsvän från Näset. Det är så kul att få besök av sina vänner när man bor på ett behandlingshem eftersom de ibland kan kännas ganska ensamt här ute. Och han hade med sig en liten hund idag också som var kanonfin! Vi drack kaffe gick en lång promenad i skogen, och de var skönt att prata av sig lite. Kanondag helt enkelt!

”Håller fast vid min åsikt!”

Hej allihopa!.

Jo det var så att igår var jag väldigt dålig, alltså nästan självmordsbenägen och idag mår jag dunder alltså!. Konstigt men så är de, ”Life is a rollercoaster” som någon sjöng på den ”Lugna favoriter”. Iallafall och i med detta drog jag iväg ett inlägg om just det här med läkarna och jag fick faktiskt en del reaktioner från detta. Det handlade iallafall om att jag tycker alltså att läkarna idag är alldeles för veka när de gäller att skriva ut mediciner i det här landet ”om man har en tidigare missbruksproblematik bakom sig” och den åsikten håller jag fast vid. Vissa menade liksom på att skriva ut narkotikaklassade mediciner till fd missbrukare är helt fel men jag tycker inte de. För har man exempelvis en borderline diagnos som jag har och samtidigt nyligen avslutat ett 15 år gammalt missbruk och får sådana ångest-attacker att man nästan håller på att sprängas inombords även om man håller på och tränar osv då kanske man faktiskt behöver något starkare ångestdämpande vid behov om man ändå tagit de steget att frivilligt flyttat ut till ett behandlingshem långt ifrån alltså ”This ain’t the big city” där ordinationen är kontrollerad av personal och där man samtidigt vill komma ifrån sitt missbruk. Det är min åsikt alltså. Tycker inte det är fel någonstans. Jag är ledsen men jag tycker faktiskt inte de.

”Hög på livet!”

En riktigt god morgon där ute!

Sluuuurp!

Jag fick igår besök från min gamla kontaktperson från Alelyckan och ”ursäkta vad sa du!” Svart tack Camilla och sen om du kan kasta upp 3 skivor bacon där borta Mange, två stekta med solen upp som vanligt och en Kicki Danielsson” där också så har ni gjord min dag alltså! ”Make my day!”

Sluuuurp!

Jo och vad var de jag skulle säga, igår var en kanondag! Har saknat henne väldigt mycket och vi var bland annat ute och promenerade, sammanlagt 5,7 km igår och jag mår kanonbra idag faktiskt!” De gjorde underverk psykiskt!” Jag mår bra idag, ”Ja mår jäävligt bra idag faktiskt! ”De räcker så!” och de bästa är att jag är 100% ren! Gick nämligen 5,7 kilometer igår och kan knappt gå fysiskt men psykiskt känns de nästan som jag vart på skiten igen men ändå ”Inte!” Underverk!. Och idag, vad händer idag! Jo idag kommer bland annat min älskade syster på besök och de ska bli så kul att träffa henne igen! Hon är världens bästa!.

Ha nu alla en kanonfin dag därute!. Och ta hand om er allihopa!.